onsdag 14 mars 2012

Hur jag personligen hanterar min migrän



Jag har fått många kommentar om inläggen som jag skrivit om min migrän. Därför tänker jag berätta hur jag persoligen hanterar min migrän och vad som fungerar för just mig. Det är inte alls säkert att det fungerar för er, men förhoppningsvis kan det hjälpa åtminstone några av er andra som också lider av migrän. Och givetvis får ni gärna berätta hur ni hanterar er migrän. Och fråga på bara! Jag svarar med glädje på alla era frågor!!

Vi kan helt enkelt kalla detta inlägget för ett migränforum. Och ja, ni som inte har migrän, får väl helt enkelt hoppa över detta inlägget.

Vad funkar för mig då?

Enkelt. Först och främst går det ut på att förebygga migränanfallen. Det är det absolut viktigaste. Så länge jag står upp på benen stoppar jag inte i mig några vanliga värktabletter, oavsett hur ont jag har eller hur dålig jag är. Mjuka, sköna kuddar i sängen. Vältränad rygg och nacke. Jag undviker kaffe, all alkohol (ja, vem har sagt att det är roligt att ha migrän?) och mögelostar. Jag går upp samma tid alla morgnar, det vill säga klockan halv sju, även på helgerna. Jag sover inte mer än sju timmar i sträck. Så fort jag stigit upp dricker jag en kopp te. Regelbunden motion.

Om jag vaknar innan klockan ringer och känner mig "konstig", så går jag genast upp, dricker en kopp te och ger mig ut och joggar. Jag skojar inte. Oavsett hur ont i huvudet jag har och vad klockan är så är det stenhård motion som gäller. Omedelbart. Utan medicin. Tufft, yes. Plågsamt, absolut. Men det hjälper och oftast slipper jag ta medicin.

Dagar då jag känner att migränen ligger på lur så dricker jag kopiösa mängder med te, vatten och cola light, är utomhus så mycket som möjligt och motionerar stenhårt. Detta brukar hjälpa.

För mig är det så att ju oftare jag tar migränmedicin desto oftare får jag migränanfall. Så jag undviker medicin in i det längsta. Hellre tar jag några extra anfall för att jag inte medicinerat i tid, än att jag medicinerat i onödan. Om inget av ovanstående fungerar så tar min migränmedicin när jag VET att jag har migrän, inte innan. Jag känner det genom att det känns på ett speciellt sätt i huvudet då jag "gått över gränsen".

Jag har riktigt elak migrän. Men jag låter inte migränen styra över mitt liv. Jag styr över migränen genom att leva mitt liv på ett speciellt och kanske udda sätt, även om jag så klart får anfall då och då. Anfallen blir färre, men starkare. Jag känner att speciellt sista halvåret har jag blivit bättre på att förebygga dem. Mitt mål är att jag så småningom ska kunna leva mitt liv, med migrän, men utan anfall och medicin. Dock är jag inte där, än.

Så om jag får ett riktigt anfall då? Då tar jag medicin, blir dålig som fan, spyr och tror eller ibland hoppas jag ska dö. När det värsta gått över går jag och lägger mig. Oftast är jag bättre när jag vaknar och då går jag upp och fortsätter mitt liv nästan som vanligt, trots att jag kanske är trött, mår illa och är helt "off" i flera dagar efteråt. Och sen finns det värre anfall också, men de tänker jag inte prata om.

Hur har ni det? Hur gör ni?

Ni som har migrän och egna bloggar kan väl länka hit, så vi kan få igång en diskussion och hjälpa varandra? Jag tror ni kan trycka på B:et för Blogger härunder inlägget? Och kanske dela på facebook? Om jag inte har helt fel för mig så delas inlägget direkt in på er facebooksida om ni klickar på facebookknappen här undertill?

Tillägg: jag skriver inte detta för att någon ska tycka synd om mig, utan för att jag förhoppningsvis kan hjälpa andra att hantera sin migrän på ett bra sätt. Vad gäller mig själv så tycker jag inte det är jobbigt att leva med migrän, utan jag ser det som att jag "tvingas" leva ett sundare liv än vad många andra människor gör. Och det mår jag ju bara bra av ;-)!

16 kommentarer:

  1. Nej men fy då din stackare. Jag är förskonad från migrän tack lov, det låter inte alls roligt :(. Men du är duktig som kan styra det så bra och snäll som delar med dig av dina erfarenheter :). Kram Jennifer

    SvaraRadera
  2. Usch! Det låter verkligen inget vidare. Har själv inte problem med huvudvärk överhuvudtaget faktiskt, men min närmsta vän har det. Big time! Hon går hos superduperspecialist sedan flera år tillbaka. Har haft huvudvärk nästan varje dag i 20 år. Migrän ofta, men också annan huvudvärk. Jag ska tipsa henne om ditt inlägg. Förhoppningsvis kan det ge henne något.

    Du är en riktig kämpe Angela!

    Kramar Kicki

    SvaraRadera
  3. Jag är också en "migrän" människa
    men enbart i samband med mens, de
    kallar det homonell migrän - i
    samband med detta har jag också "bukmigrän" absolut ingen höjdare det heller! Men precis som du har man sina små knep man får använda sig av. I mitt fall lite lättare eftersom jag kan äta mögelost i åtminstone 14 dgr/månad...hehe. Läkaare tror att jag ska bli av med "skiten" när jag kommer i övergångsålderna... Tror jag är den enda kvinnan som längtar dit faktiskt...

    Skulle vara spännande och höra om du gjort en MR (magnetröntgen på din hjärna)för det har jag gjort,
    och vad den i så fall visade på!

    Kram,Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag har aldrig gjort någon magnetröntgen.

      Radera
  4. Vad bra att du skriver om din migrän och tipsar som du gör!
    Jag känner tre stycken som ofta har migrän och jag ska tipsa dem om detta inlägg. Tack!
    Kram Jenny

    SvaraRadera
  5. Länkade ditt blogginlägg till min, med B hos dig, men det vete katten vart den tog vägen... *skratt* Kommer väl fram någonstans!!
    Jag kör ungefär som du, motion inga långa sovmorgnar, och inte rödvin. Men kaffet har jag kunnat behållt.
    Har det inte alls så besvärligt som du!!
    Kram Kate

    SvaraRadera
  6. Jag har också migrän, men ganska lindrig. Jag klarar mig ganska bra genom att ta värktabletter och sova. Oftast går det över över en dag, men några gånger har jag känt av migränen i tre dagar. Får jätteont i huvudet, ser lite suddigt och ibland mår jag även illa och kräks.
    Första gången var värst, då flimrade det så mycket för ögonen att jag knappt såg något och så hade jag så ont i huvudet att jag grät.
    Min migrän kommer när jag stressar mycket och sover dåligt.

    SvaraRadera
  7. Min migränhistoria: den har ändrats genom åren. Från början fick jag synbortfall och synrubbningar innan huvudvärken. Sen uteblev huvudvärken under en tid och jag hade enbart synrubbningar, så kallad aura! Det är liksom inte bara huvudet som drabbas utan hela kroppen. Har provat många olika mediciner men de tabletter som hjälper mig nu är Sumatriptan. Oftast räcker det med en halv tablett och två treo. Men som sagt sen är ju hela kroppen seg!
    Vad som utlöser migrän är jag inte riktigt klar över. Men att alkohol är en stor bov i dramat är jag helt övertygad om då jag vid åtskilliga tillfällen undrat varför jag blir så bakis. Det tog ett tag innan jag förstod att det var migrän jag fått! Så alkohol är inte någon vän till mig. Annars vet jag inte om det har så mycket med mat eller dryck att göra. Snarare tror jag att stress spelar en stor roll. Vid några tillfällen har det inträffat saker som gjort mig upprörd och dessa gånger har jag slutat på akuten, skrikandes, gråtandes och kräkandes i en papperskorg. Och varje gång går man därifrån med diagnosen "huvudvärk". Men tack liksom,,,,
    Jag känner igen det du skriver, Angela, om att stiga upp "i tid" inte ligga kvar och dra sig. Det är konstigt det här, för jag kan vakna och inte ha ont i huvudet, och så vänder man sig om och vips så sitter migränen i pannan!
    Motion blir jag lite nyfiken på, men när det är riktigt illa så kan man ju inte röra sig utan att spy,,,,
    Ögonen har också en stor del i migrän och huvudvärk. Glasögon, linser och att se dåligt är jobbigt! Och för mig är också visst ljus jobbig, tex lysrör, eller om jag råkar titta på solen så kan ett migränanfall triggas igång!,,,,ja det är väl så att man skulle levt livet baklänges, för när man vet vad, hur och när man ska leva med migrän, så är det nästan för sent :-) Man skulle behöva erfarenheterna tidigare!
    kram på dig!

    SvaraRadera
  8. Och så glömde jag,,,för några år sedan,, det var några veckor efter ett akutbesök så var jag hos min farmor o farfar. Vi satt och pratade och jag tror att jag fick några pengar av min farfar. Plötsligt så snurrade det liksom inuti huvudet och jag skulle säga något, men kunde inte. Det kom liksom bara sludder!
    Min farmor blev så rädd, hon trodde jag fått en hjärnblödning. Hon hade nämligen själv haft det och symptomen var de samma. Det var bara några sekunder, men jag kände liksom själv att jag inte fick fram det jag skulle säga.
    Senare läste farfar i sin läkarbok,, :-) att man vid migrän kan drabbas av talrubbningar! Har aldrig, varken förr eller senare hört talas om detta och jag hoppas jag slipper råka ut för det igen,,
    Har du, Angela, eller någon annan varit med om något liknande?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menar att jag motionerar INNAN jag blir riktigt dålig, d v s precis innan anfallet bryter ut och då hävs anfallet. Jag har också problem med talet när jag får migrän. Men inte så att jag inte kan prata, utan det är mer svårt att röra käken och jag pratar långsamt för att kunna få fram orden. Fast detta har nästan försvunnit och ersatts av illamående istället.

      Radera
  9. Jag har lyckligtvis aldrig haft migrän men jag har förstått att det är grymt tufft och gör ont.

    Tycker också du gör det bra och fint att du delar med dig!

    Kram

    SvaraRadera
  10. Tycker synd om er. Har aldrig haft migrän, har knappt lite huvudvärk men mina döttrar har migrän!

    Inget så men någon enstaka gång.

    Inget vidare. Bra att du hittat ett sätt som hjälper för dig!

    Kram anna

    SvaraRadera
  11. Det verkar som du hittat ditt sätt att hantera det på och det är ju jättebra. Jag har också hört att det finns en del som "springer" bort sin migrän och det funkade för dem att jogga fort som tusan när de fick känningar. Jag har inte migrän, men en sned ryggrad som gör att det vandrar uppåt till huvudet och på senaste har det nästan tillfälligt förlamat delar av högra ansiktshalvan främst vid ögat och vid käkbenet. Men om min ryygrad får vila sig och räta ut sig så försvinner alltid huvudvärken. Jag tror att när man joggar så sätts cirkulationen igång som kanske bidrar till att lösa upp spänningar eller nåt (hobbyläkare ;)).

    Strongt att vara diciplinerad som du! Och jag förstår till fullo att man hellre väljer att avstå saker än att få ont, själv är jag lite dumlat ibland, men jag får aldrig så ont att jag kräks så jag förstår inte riktigt vad det innebär.

    SvaraRadera
  12. Jag har riktigt svår migrän. Träffade en neurolog i somras för att utreda och kanske ändra medicineringen. I samband med det skulle jag föra statistik över anfallen. Det tog inte lång tid innan jag såg ett mönster.

    Nu när jag vet när de kommer är det lättare att hantera. Självklart kan migränen dyka upp när som helst mellan dessa 'bestämda' tillfällen och då är det inte så mycket att göra.

    När huvudvärlen kommer och jag inte är riktigt säker i vilken form, migrän eller bara huvudvärk, då tränar jag också. Går det över så fine. Då var det bara stresshuvudvärk. Går det inte över är det lika bra att ta medicinerna och lägga sig i ett mörkt rum och vänta.

    SvaraRadera
  13. Wow, vilket underbar inställning! Jag är fri från migrän, har bara ont i huvudet ett par gånger om året och du finns det oftast en bra anledning till det. Jag kan alltså inte alls relatera till migrän och verkligen inte alls på den nivå du har. Jag tycker ändå att det är bra att du delar med dig och visar att det går att hantera och på så vis undvika att den tar över ens liv! Hejja dig! /Nellie

    SvaraRadera
  14. Buenas noches, querida
    Yo sufrí las migrañas durante años y lo único que me ayudó y curó fue la acupuntura.
    En Septiembre comenzaré de nuevo el tratamiento, esta vez para intentar aliviar mi fibromialgia y síndrome de fatiga crónica, creo que es lo único que podrá ayudarme.
    Un saludo cariñoso!

    http://fiobermello.blogspot.com.es/

    SvaraRadera

Oj, oj vad roligt att du vill kommentera något som jag skrivit!